28 nov

En mysig helg i julens tecken är snart till ända. Har besökt kungsans julmarknad, klappat minihästar, känt doften av glögg, satt upp en julstjärna, färgat håret, varit på den obefintliga julskyltningen i stan, ätit sjukt god kycklingsallad på mysigt café, handlat en söt mössa, prommat i snöyran och att inte förglömma - sett idol såklart! Det är väl ungefär vad jag hunnit med den här helgen. Helgerna går alldeles för fort. Svischar förbi som en snabb fågel, nästan obemärkt. Och så blir det ny vecka igen.

Men sthlm är himla mysigt så här års med allt julkrams i stan och med all den här snön kan det ju inte bli annat än perfekt! Även om jag helst av allt hade åkt långt långt bort och firat den här julen så får man göra det bästa av situationen, för det blir inte bättre hur man än gör. Förra julen var verkligen katastrofal, jag minns inte ens julafton. Alla dagar var densamma då - en evig väntan på någonting bättre.
I år åker jag, mamma och Andreas och firar julen hos mormor och det kommer bli en mysig jul däruppe tror jag. ♥

Från det ena till det andra - nu räknar jag ner minutrarna till ensam mamma finalen, bra avslut på denna helg!






22 nov

Karin står i köket och lagar chili con carne till mig. Hur bra har inte jag det då? Fyfan vilken lat tjej tänker ni nu, men faktiskt så erbjöd jag mig med en hjälpande hand i köket men hon bad mig gå och chilla när jag sa att jag kan diska efteråt.. Men nu när jag tänker efter så är det ju inte så charmigt att få titeln som diskare?
Men Karin gillar att kocka och jag är ju ingen mästare i köket så jag tycker ändå om våran deal.

Min måndag började hur som helst när alarmet ringde 6.20 (samma tid som vi kom hem från krogen morgonen innan) och när jag går ut från porten möts jag av regn/snö droppar som piskar i ansiktet. Måndagar är till för att älskas! Men sen när jag kommer till jobbet och möts av världens största bebisleendé så smälte mitt hjärta och det kändes rätt okej att det var måndag trots allt..

Det luktar gott från köket, ska ta och titta till mitt lilla hembiträde och se om hon får godkänt eller inte ;) Puss!

I dig såg jag ljuset



Vi insåg precis att det endast återstår en månad av tiden här på fuchsan. Fan vad trist liksom, jag trivs verkligen i den här läggan.. I snart tre månaders tid har vi tre haft en så himla mysig tid tillsammans och i januari splittras samboskaran då Kakan flyttar två kvarter bort med sina nya sambosar Elin och Emma. Byta sambosar sådär? Vad är det för stil Kak? Näe, skämt å sido.

Nåja. Igår kände vi oss på mer galejhumör än förra helgen så jag och Karin drog på oss partystassen, tog vinboxen i handen och styrde till essingen och Johan. Och som Johan så fint sammanfattade våran förfest "Det kanske inte är världens drag, men gud så mysigt vi har det tillsammans!"


Och jag kan inte annat än instämma i dina ord Johan! Vi åkte hur som helst in mot Magenta där jag träffade Niklas! Hur kul som helst och träffa honom, så läänge sen även om jag minns det som igår! :P
Vi ramlade in här halv sju i morse så idag känner man sig sådär lagom rockstar..

Ikväll blir det en storhandling för oss, kylskåpet ekar fruktansvärt tomt..


Torsdag 18 nov

Fan vad tråkit det är att vara ensam när man är van att jämt och ständigt ha någon på en arms avstånd. Man kommer liksom på nåt att säga var femte minut och så tittar man upp och inser att man inte har någon som lyssnar.
Okej, lite skönt är det ju såklart. Vi bor ju trots allt inte i någon vindsvåning med enorma ytor, men jag tycker det är charmigt!

Annars kan jag berätta att jag är trött. Riktigt jävla vansinnestrött. Babyskrik är påfrestande. Speciellt om babyn i fråga är hungrig eller trött. Hujeda mig, tur dom är så små, söta och knubbiga annars hade jag aldrig pallat.
Ja så denna trötthet ledde till att jag först och främst insåg att jag var ensam hemma. Jaha, middagtips? "Vad gott det hade varit med lax-sushi, idag igen.. väldigt bekvämt också, bara runt hörnet.. ingen disk och inga ansträgningar mer än att låsa dörren, gå ut ur porten och beställa och gå hem igen.."

Latheten vann över mig med andra ord! Det är riktigt farligt att vara trött och lat, men fy så gott det var med den där förbannade sushin. Ja, idag igen. Shape up. Snart typ.. november är ju årets tråkigaste månad, då kan man väl få unna sig?

Nu ska jag förflytta mig två steg till sängen och kolla på mitt favoritprogram ladies på östermalm!


Sunday, bloody sunday

En klassisk söndag har snart passerat här. Sovit alldeles för länge, ätit frukost/lunch framför idolreprisen, långpromenad runt årstaviken, ett varmt bad, ensam mamma och så vid det sista pågående momentet: Beck.
Sen är det godnatt för att vara fit for fight för en ny vecka igen. Gud vad tiden bara går och går, det är ju jul om en och en halv månad! Jaha men godmorgon liksom?

Åker hem till LÅ den 22 dec, blir mys! Hur länge jag stannar är oklart men planen är nog att stanna över nyår om det går, vi får se. Har inte planerat någon LÅ hemresa innan det men allt kan ju hända såklart. I så fall blir det i slutet av november. Inte för att jag är avundsjuk när jag hör att det ska bli upp till -19 uppe i norrland. Brr. Nä, då trivs jag betydligt bättre med våra +5!

Nä, nu måste jag ta mig en alvedon pga min skalle. Ja jag är tydligen förkyld för typ hundrade gången sen jag kom hit. Icke bra. Nattinatt!

I rymden finns inga känslor

Eftersom vi inte kände oss på galejhumör ikväll så bestämde vi oss för att mysa ner oss i en biosalong här på Söder och se I rymden finns inga känslor. Väldigt efterlängtad från min sida! Även om biosalongen var lika stor som ett större vardagsrum, Saras kanelbulle var torr och vi fick sitta på spridda platser så pekade allas mungipor uppåt när filmen var slut. Kanonbetyg och många gapskratt senare är vi nu hemma i våran älskade skokartong här på Rutger Fuchs.
Sara ska sova i soffan för första gången och jag såg allt ett sting av nervositet flyga förbi i hennes ögon, det kommer gå bra stumpi! Vi är bara en arms avstånd bort.

Sitter föresten vid Saras dator nu förtiden eller Karins, men Saras är tyvärr den enda med lite potential kvar i. Min slocknade förra helgen efter ett glas vitt. Inte konstigt egentligen med tanke på att den faktiskt inte ska ha någon dricka överhuvudtaget. Så vi säger RIP till den och jag vill tacka den för alla våra fina stunder! Bara öppna sparkontot, som precis hade börjat växa till något bra, och leta en ny partner. Ångest.

Ni tror väl inte det är sant när ni får scrolla ner två inlägg för att komma till Gubben i lådan-inlägget som har varit det första ett bra tag nu, duktig flicka! Natti.

Lördag 13 november

Mina sambos tjatar hål i öronen på mig och min statistik har sjunkit i botten, så jag känner att det är dags att uppdatera för att komma på banan igen!

Himla skönt med helg för tillfället iaf! Numera är man ju tillbaka i 8.30-17 svensson vardagsträsket vilket innebär att helgerna är som världens finaste diamant. Man måste vårda dom väl! Nä skämt å sido, men igår blev tacos och idol mys med mina kära sambosar vilket var det ultimata då alla är lite halvmosiga efter en jobbarvecka.
Idag blev det en skön sovmorgon och ett besök på stan där mitt mission var jeans. Jag är verkligen ingen jeanstjej och går jämt och ständigt omkring i leggings, får ångest av jeans för jag tycker det är så himla svårt att hitta några som är klockrena. Men eftersom det faktiskt börjar bli en smula för kallt med leggings 24/7 så var jag tvungen att ge mig ut på jeansjakt. Och hem kom jag minsann med ett par från JC. Dom var tajta HELA vägen, alltså även vaderna och dom släpade inte två meter nedanför mina fötter. Ren och skär lycka!

Vi mötte även upp Mallan, fina Malin som jag inte sett skymten av sen förra året i september! Om man är sur när man träffar Malin så är man det definitivt inte när man går därifrån, för Malin måste vara den gladaste och mest positiva människan jag känner. Hur kul som helst att träffa henne iaf! Vi planerade att gå ut och galeja ikväll, men kände oss inte riktigt på galejhumör så vi får ta det någon annan helg istället :)

Nu har jag babblat på här i säkert 35 rader och jag hoppas det stillar mina sambos tjat för ett litet tag iaf. Känner mig lite ringrostig, men det har man väl rätt att göra efter en bloggpaus?

Vi hörs snart igen, ciao så länge!