Dagar man inte minns

Fyfan så trött. Min rygg är paj och min mage är paj. Nån lägga har vi inte fått än, men vi kämpar som fan. Längtar bara tills allt är fixat och jag kan packa ihop mina saker och sätta mig på flyget.

Jag är förkyld och less på att flänga runt på dagis och känna hela luleås barnbefolkning. Visst dom är söta, men nej dom pajjar min rygg.

Vet inte vad jag vill komma fram till av det här, kanske ville jag meddela läget bara. Är så trött att jag inte orkar ställa mig i duschen. Bra jobbat. Godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback