Lång och seg torsdag
Kom på alldeles nyss att det är FREDAG IMORN IGEN! Ibland undrar man ju verkligen om tiden har flippat totalt? Veckorna går ju så fort så innan man ens hunnit öppna käften och säga måndag så är det helg igen.
Har inga speciella planer den här helgen, kan ju va skönt det med ibland. Eller nja, det ska bli skönt att inte vara en del av partylivet i helgen, annars är jag jävligt öppen för förslag. Komsi komsi!
Inga framsteg i mitt oändliga jobbsökande heller. Jag tror att jag har haft det för bra med jobb tidigare helt enkelt. När alla andra gick arbetslösa och panka vid studenten och en lång tid efter, fick jag ett stort katjing på kontot varje månad. Min sån tid verkar vara kommen nu? Men hur länge ska den hålla i sig är ju frågan? Känns som att jag har gått i ide och har avskärmat mig från omvärlden. Typ. Jag mot världen! Fast om sanningen ska fram så är jag ruskigt trött på mig själv, kan man bli ovän med sig själv om man umgås för mycket med sig själv? Det borde man väl kunna.
Tänk vad lite arbetslöshet kan ställa till med egentligen?
Snart tar jag fan mina sista pengar, bokar en biljett och sätter mig på ett plan till thailand och ser vad som händer. Living on the edge, rrrright? ;)
Nu ska jag kolla på lyxfällan och känna skadeglädje för att jag inte är i samma sits som han. Inte än iaf.
Pusstjaao, L